.

Utan titel, Ur lugna puckars Mosebok

Låna mig ditt styre, din sadel
dina trampdynor

låna mig din hud, dina
fingertoppar, näsborrar, tarmar, stortår, tårkanaler
ditt navelludd, ditt borttappade läppstift, dina
massagestavar

visa mig allt det du
och endast du förmått se
pusta ut den värld du samlat på dig,

låt mig ligga på den, cykla över den,
ramla in i, falla upp mot
låta den brinna mot min kind,
låt mig vira den om mig
mot jävelkyla och glitterleda
mot skitsår och mot alla jävla maskingevär i magen
mot alla hakkors i mitt hjärta mot
alla tömda bankvalv, borttappade
industrier med produkter ingen
längre minns var bra för

låna mig din magsäck
dina morgontofflor, din skrattrynka

lär mig din planet
låt mig växa mig ut ur
den diktatur som kallas mig själv

låna mig din smärtsamling
ditt gladkonto, din sommarstuga
i nordnorge, bohuslän, västerhaninge

rör till det

låna mig din kamp
ditt kärleksrop, ditt kön
låt mig ta som du har tagit
låt mig ta som du har tagits
lär mig förlåta dem du förlåtit

låna mig din brödrost, dina
barndomsvindar, dina
toaletthemligheter
berätta om bajsmolekylerna på
toaletten, låt mig bära ut våra tandborstar
i köket och borsta oss gladare än världen,

låna mig din tro & misstro
låna mig dina ansiktslyftningar och
ditt geggveck, ditt förkylningsslem
dina blanka dagbokssidor din
startklara lyftkran

låt mig låna dig min brygga
så att jag med morgontofflor som luktar du
ska kunna komma

med händerna fulla av
spettekaka och pommac,
med lugn och bubbel

och låt oss så sitta på någon av våra
rander mot världen, vagga med benen
och med munnen full av smulor

äntligen få komma av oss
vara fullständigt värdelösa
och för en gångs skull

få räcka till

Bob Hansson