Blödigt Onödigt
(fotot är från gårdagen. där av det glada ansiktet)
Nu sitter jag framför datorn igen. Såg ett Twin Peaksavsnitt innan jag gick in hit och nu sitter jag och lyssnar på The Cure som för tillfället ligger i min spotifylista vid namn "sova". I morgon blir det en lång dag på jobbet. 10 timmars pass är vad som kommas skall. Jag fruktar att Sara, min partner in crime, inte jobbar utan att det blir jag som får huvudansvaret på en avdelning jag inte varit på under 1.5 vecka. Kul, jättekul! Inte. På lördag stundar även julbordet med jobbet efter arbetstid.
Som ni märker är det här inte en bra dag i min bok. Jag har varit orolig i magen av olika anledningar i dag. En knytnäve av ångest har suttit under min bröstkorg och försökt borra sig ut och jag har mest varit innuti mitt huvud, på bloggen och insöad i musiken. Ibland har man dagar då allt känns meningslöst. Speciellt meningslöst blir det då människor runtomkring en har lika dana dagar samtidigt som man har det själv. Och i dag var det verkligen så. Flera av mina närmsta vänner hade trista känslor i kropparna i dag och det blir ju inte så värst bra när alla känslor vänner emellan vävs ihop. Förhoppningsvis blir dagen i morgon lite bättre. jag gillar inte att må så här då jag känner mig så otroligt ensam så fort ångestkänslorna dyker upp där under revbenen. Men i morgon har jag ialla fall tänkt att jag ska försöka ta bort de här dumma känslorna jag skaffat. Jag tänker ta mig på en rask promenad mot Värnhem i morgonbitti innan jag ska ta bussen. Och då hoppas jag den friska morgonluften får mig på bättre tankar. Ni borde göra detsamma.
Vi ses hörrni.
puss och godnatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar