D
d
D
d
D

06 januari 2010

Åh du fina frustration.


Min natt kan bli din om du hör på
Ingenting behövde vara svårt.

I dag började vi allihop klockan tio på jobbet. Det reducerades kläder, småpratades och arbetades. Jag blev smått frustrerad och småiriterad då högsta chefen kom på besök. Ni förstår, då ska allt vara på topp och då blir jag flitig som en myra och gör för mycket på för lite tid. Såklart blev det bra ändå men det var svårt att inte bli stressad när det var så mycket att göra och stå i. Jag fick ursäkta mig gämt och ständigt för att min otrevliga sida dök upp och förstörde. Det var ju inte mina fina vänner på jobbet jag var arg på, utan bara på situationen såklart. Som tur var tog de rätt så lätt på det och bad mig andas en stund och slappna av. Det är tur att man har så fina mäniskor omkring sig när det tycks trångt i världen där man försöker tränga sig fram.

Men ialla fall så får också sådana här dagar mig att fundera och smida planer om framtiden.
Just nu vill jag bara ta min kamera under armen och resa bort. Med min bästa väns hand i min hand vill jag finna nytt och nya. Jag vill göra revolt och bryta mig ut i världen och samtidigt gå i ide och gömma mig från verkligheten. Det blir som ett tjockt moln runt om mitt huvud dit alla planer samlas och förvirrar. Jag ser oklart och börjar treva med fötterna som om jag råkat kliva ut i ett för högt gräs där jag missat att se sumpmarken. Det blir lerigt och varje steg jag tar känns tungt och klibbigt. Känslan av skitighet börjar beklä min kropp och det gäller att ta varje lyckligt ögonblick i famnen och med hjälp av det, skaka av smutsen så att det fina åter igen kommer fram istället.

Det känns alltid så när jag blir frustrerad för saker som i dag. För då vill jag bara bort och ingenstanns samtidigt. Se nya platser och träffa nya människor. Men också vara på bekanta platser där bekanta människor gör mig varm innombords av fina konversationer under vackra oväntade omständigheter. Sen att jag inte kom in på Fridhems Folkhögskola och projektterminen i foto det gör såklart lite ont i hjärtat. Men inget kan göras. Nya försök och nya tag som sagt.

åh. Puss

Inga kommentarer: